I dag, den 6 februari, är det en av årets mest kontroversiella högtider: semikolonets dag. Vår copywriter Erik Wallsten reder ut hur det omtvistade skiljetecknet egentligen ska användas.

”Jag föraktar semikolon, det är ett rysligt skiljetecken”, är ett känt citat av den folkkära författaren Fritiof Nilsson Piraten.

Semikolonet är utan tvekan vårt mest känsloskapande skiljetecken. Annars skulle det inte ha fått en egen dag. Många människor älskar det, vilket också har lett till att det ofta används utan urskiljning.

Själv är jag mer på Piratens sida, även om jag inte skulle uttrycka mig lika drastiskt. Mitt snabba standardråd är alltid att inte använda semikolon alls, eftersom det så ofta blir fel. Det finns så många andra bra skiljetecken som är mer rätt eller åtminstone lika bra.

Men för er som har svårt att släppa taget kommer här några rader om i vilka situationer det är okej att använda semikolon.

Använd semikolon:
Semikolon är ett tecken som kan användas för att binda ihop två fullständiga satser. Och som sådant har det tre användningsområden.

1 När du vill ha ett orsakssamband mellan två satser, men inte skriva ”för” eller ”så”.
”Anders orkade inte lära sig hur man använder semikolon; han googlade upp något roligare istället.”

2 Mellan två satser som säger emot varandra, när du inte vill skriva ”men” eller ”utan”.
”Anders ville inte lära sig hur man använder semikolon; han såg sig mer som en fri poet.”

3 Mellan två satser som händer samtidigt, när du inte vill skriva ”och” eller ”medan”.
”Jag tjatade om mina skrivregler; Anders kunde inte bry sig mindre.”

Som ni noterat: I alla ovanstående exempel går det alltså att istället välja ett kort bindeord, även om det i flera fall blir knöligt och inte är att rekommendera. I stället går det att, eftersom det är fristående satser, dela av satserna med en punkt. Eller som jag ofta gör – (över)använda tankstreck.

Riktiga semikolonnördar kan också använda sitt favorittecken inom uppräkningar.

1 När det som räknas upp är längre satser.
”Man kan antingen vara petnoga med att det blir rätt; strunta i om det blir rätt eller fel eller låta bli att använda det helt.”

2 När det som räknas upp är uppräkningar i sig.
”Semikolon kan väcka olika känslor: glädje, kärlek och inspiration; vrede, frustration och vanmakt; likgiltighet och ointresse.”

3 För att förtydliga uppräkningar mellan ord med appositioner, det vill säga ord som bestämmer det första ordet.
”Vi har här att ta hänsyn till Anders, semikolonälskare; Erik, semikolonskeptiker samt Tove, semikolonblasé.”

Använd inte semikolon:
1
 Inför uppräkningar. Då ska det alltid vara kolon.
”Det finns många skiljetecken som funkar bättre än semikolon: kolon, komma, tankstreck, punkt, utropstecken med flera.”

2 När du känner dig osäker på om det är rätt! Oftast funkar det lika bra med tankstreck, kolon, komma eller punkt. Eller som mellan föregående två satser – ett utropstecken.


Erik Wallsten,
copywriter
erik.wallsten[at]bynkommunikation.se